Sanning.. vad är det egentligen?
Att medvetet acceptera allt du är, känner och tycker i stunden utan försvar eller överslätning… Att i stunden här och nu tillåta allt plus och minus…..
En sanning kan vara befriande men kan också göra ont..
Den är befriande när vi har under en tid försökt att vara en ”häst” fast vi egentligen är en ”zebra” och vi slutar försöka vara hästen och vi låter vår naturliga zebra komma fram…
Det gör ont när du inte vill inse att hästen inte är för dig, du vill verkligen vara en häst och du har spenderat tid pengar och ett engagemang i att framstå som en häst, du vill inte ha zebran… då kan det göra ont..
men när du väl slutar kämpa för att vara en ”häst” kommer sanningen fram ”zebran” och det kan då bli befriande..
Så om det finns områden i ditt liv där du kämpar i uppförsbacke för att vara eller bibehålla något som tar mer energi än vad det ger, så kan det vara hög tid att släppa taget och låta din inre sanning få lägga fram sig själv.. sluta kämpa och din sanning kommer fram naturligt.
Tänk så här:
Om du är hund, behöver du kämpa för att visa omvärlden eller dig själv att du är en hund?
Nej, precis…. du är vad du är, sluta kämpa i just denna stund och låt din sanning får lysa vackert❤️ Här & nu är allt vi har❤️
Med en vacker morgonstund i min egen sanning har många pusselbitar fallit på plats❤️
Pöss på er🙏🏻
